| Detta är jag: Jag heter Josefin Blomqvist och har hållit på med hästar i hela mitt liv. Vi har precis byggt ridhus utanför Uppsala, där jag har mitt behandlingsstall. Jag rider och tävlar i olika westernklasser. Jag är utbildad AQHA, NRHA, APHA (paint) domare och tycker det är roligt med domaruppdrag runt om i Europa. |
Jag har jobbat som hästtandläkare i 6 år och många nöjda kunder och många patienter som fått hjälp med sina tänder.
Jag är utbildad vid Academy of Equine Dentistry, USA. Det är en mycket välrenommerad skola som bedrivit utbildning i tandvård, i mer än 20 år. Utbildningen finns bara i USA med en filial i Australien. |
| Jag kallas Fifi som i Fifis Hästtandvård |
Stall utanför Uppsala |
|
Litet om "min" skola Utbildningen går i olika etapper; först läser man teori, allt om tänder och uppbyggnad anatomi och sjukdomar. Sedan följer praktisk utbildning som hantering, raspning, utdragning av tänder, korrigering, bettsäten... All utbildning är förstås på amerikanska, avancerat och snabbt med mycket fackuttryck. |
|
![]() |
Den första praktiska
utbildningen tar ca tre veckor, hela tiden har
man tre handledare och lärare som övervakar och korrigerar. Därefter är
man meriterad nog att göra sin egen praktik hemma på ca 100 hästar. Sedan måste man tillbaka till skolan och göra kurs nummer två. Teori och praktik och diskussioner om olika "egna" problem. Vid kurs nummer två får man själv vara handledare och hjälpa ettorna, under överinseende av skolans egna mycket meriterade lärare. Den kursen tar två veckor.
Kurs tre får man påbörja när man hjälpt,
raspat och jobbat på 100 hästar till. Man blir certifierad hästtandläkare
om man klarar de teoretiska och praktiska proven. I Sverige finns bara ett
fåtal certifierade
hästtandläkare med certifikat från AED, USA. Utbildningen med inköp av
instrument kostar ca 300 000 kr. |
|
|
|
| Självlärd! Se upp med självlärda "hästtandläkar- klåpare" eller någon som har gått en "kurs" och utger sig för att fixa hästens mun. Jag tror inte på att gå en kurs och sedan jobba själv i X antal år, man blir "hemmablind" och tror att man vet vad man håller på med. Man ska inte raspa för raspandets skull, jag raspar när det behövs. Det är viktigt att inte raspa för mycket! |